Sjukdomar
Kaniner är väldigt mottagliga för sjukdomar och eftersom de är flyktdjur döljer de alla symtom på sjukdom så länge det bara går, detta innebär att när man väl märker att kaninen är dålig så kan det redan vara försent.
Det vanligaste är att de drabbas av någon form av mag- och tarmrubbning, exempelvis förstoppning eller diarré.
Det vanligaste är att de drabbas av någon form av mag- och tarmrubbning, exempelvis förstoppning eller diarré.
Vad kan avföringen säga om hur magen mår?
Först tänkte jag ta upp en viktig sak som många inte tänker på, nämligen att det går att förebygga många problem med magen genom att hålla koll på kaninens avföring. Avföringen från en kanin som får rätt foder och har en fungerande mage är ljus till färgen med synliga höfibrer. Den går lätt att smula sönder och alla pluttar har ungefär samma storlek.
Kaniner har känsliga mag- och tarmsystem som lätt kan rubbas vi fel utfodring och i värsta fall leda till att kaninen avlider. Kaniner ska alltid ha fri tillgång på hö och vatten, all utfodring utöver det ska göras med försiktighet. Välj pellets med omsorg och undvik fröblandningar (gnagarlyx) som lätt skadar mage och tarmar samt orsakar fetma.
I djuraffären kan man lätt få felaktig information och det är upp till dig att vara kritisk med var informationen kommer ifrån.
Här ser du fyra olika exempel på hur avföringen kan se ut och vad det säger oss.
Kaniner har känsliga mag- och tarmsystem som lätt kan rubbas vi fel utfodring och i värsta fall leda till att kaninen avlider. Kaniner ska alltid ha fri tillgång på hö och vatten, all utfodring utöver det ska göras med försiktighet. Välj pellets med omsorg och undvik fröblandningar (gnagarlyx) som lätt skadar mage och tarmar samt orsakar fetma.
I djuraffären kan man lätt få felaktig information och det är upp till dig att vara kritisk med var informationen kommer ifrån.
Här ser du fyra olika exempel på hur avföringen kan se ut och vad det säger oss.
Bra avföring, kaninen utfodras rätt. Avföringen är ljus till färgen och smular lätt sönder när man trycker på den. Formen är helt rund vilket visar att mage och tarm funkar bra. Man kan tydligt se fibrer av hö när man delar plutten, den är torr och kletar inte. Den här kaninen har, som alla andra, fri tillgång på hö och får ca 0,5 msk pellets om dagen. |
Ganska bra, tecken på något störd tarmfunktion.
Pluttarna är "fluffiga" och går lätt sönder. Färgen är okej men formen är ojämn vilket kan tyda på någon form av tarmrubbning. Ingen panik dock, prova att dra ned på pellets och grönsaker och se vad som händer. De här pluttarna är från en omplacerings kanin som hade magproblem på grund av fel utfodring, han levde på gnagarlyx och alldeles för lite hö innan han kom hit. Här har han blivit mycket bättre och det enda tecknet på magproblemn är den ojämna formen. |
Sämre, kaninens utfodring måste ses över.
Avföringen är hård och mörk till färgen, den är svår att dela och har en ojämn form. Det här säger oss att kaninen får för mycket protein, alltså pellets och/eller grönsaker. Dra ned på givan och se till att kaninen äter sitt hö, blir det inte bättre bör du ta kaninen till en veterinär. Det kan då vara ett tecken på allvarligare tarmsjukdom eller bettfel. Det här var det första tecknet på att den här kaninen hade bettfel, när jag drog ned på pelletsen märkte jag att hon inte åt hö som hon skulle. Pelletsen var lättare för henne att tugga vilket gjorde att hon valde det över hö, detta ledde i sin tur till att tarmfunktionen stördes då hon fick i sig för mycket protein |
Dåligt, håll ett öga på kaninen och se över utfodring och hälsa.
Avföringen är väldigt liten, mörk till färgen, hård och väldigt ojämna både till formen och relativt till varandra. Kaninens mag- och tarmfunktion är störd och kan inte arbeta normalt, kaninen löper hög risk att drabbas av förstoppning och/eller näringsbrist. All utfodring utöver hö och vatten ska tas bort då den mörka färgen indikerar för mycket protein i kosten. Se även till att kaninen inte har bettfel som gör att den inte kan äta ordentligt. Har kaninens avföring sett ut såhär under längre tid bör du ta den till en veterinär. I det här fallet hade kaninen ätit kattmat som innehåller vääldigt mycket protein och även kött som kaninernas magar inte klarar av att bryta ned. Hon åt väldigt dåligt men efter en magatoni behandling hos veterinären fungerade magen normalt igen. Utan behandling hade hon avlidit. |
Förstoppning
Om din kanin sitter stilla och skjuter rygg, har uppblåst mage som gör ont och är hård vid beröring kan det vara symptom på förstoppning eller trumsjuka. Kaninen äter inte och det kommer ingen avföring eller om det kommer så är det väldigt små, mörka ”kulor”.
Förstoppning som det heter i folkmun, eller magatoni som veterinärerna kallar det, kan bero på för lite motion eller felaktig kost, för lite fibrer och för lite vatten. Det kan även bero på växling av foder, från grönfoder till torrfoder till exempel. Vid fällning eller sjukdom är kaninen extra känslig och förstoppning uppkommer lättare. Atoni betyder att magen och/eller tarmen inte fungerar som den ska.
Vid riktig förstoppning finns det ett hinder i magen som gör att det helt enkelt inte går att bajsa eftersom tarmen inte fungerar, det är stopp. Kaninen kan försöka och försöka, men det går helt enkelt inte.
Detta kan du prova om du misstänker förstoppning: Direkt: Få i kaninen vatten, gärna något fiberrikt grönt som den kanske äter av sig själv (ex groblad), annars, critical care. Är kaninen gasig, ge paraffinolja eller ännu helre miniform i droppform.
På sikt: Förbättra kost, dvs ge mer hö och fiberrikare pellets och ge mer motion.
Man kan köpa hem Minifom som finns receptfritt på apoteket. Det är ofarligt och hjälper till att binda gas i magen och tarmen, vilket lättar på trycket och även smärtan. Köp i droppform för bebisar (det står i kyl, så man brukar behöva fråga personalen efter det) och ge 5 droppar till att börja med.
Byt ut ströet i buren till ofärgat hushållspapper så ser man exakt hur mycket spillning som kommer.
Om man ger bra foder, alltid tillgång till vatten och ger kaninen mycket motion så är det osannolikt att förstoppning uppkommer hos en, i övrigt, helt frisk och kry kanin.
OBS! Har inte din kanin bajsat på 1 dag så är det ett akut fall och du måste kontakta veterinär direkt!
Förstoppning som det heter i folkmun, eller magatoni som veterinärerna kallar det, kan bero på för lite motion eller felaktig kost, för lite fibrer och för lite vatten. Det kan även bero på växling av foder, från grönfoder till torrfoder till exempel. Vid fällning eller sjukdom är kaninen extra känslig och förstoppning uppkommer lättare. Atoni betyder att magen och/eller tarmen inte fungerar som den ska.
Vid riktig förstoppning finns det ett hinder i magen som gör att det helt enkelt inte går att bajsa eftersom tarmen inte fungerar, det är stopp. Kaninen kan försöka och försöka, men det går helt enkelt inte.
Detta kan du prova om du misstänker förstoppning: Direkt: Få i kaninen vatten, gärna något fiberrikt grönt som den kanske äter av sig själv (ex groblad), annars, critical care. Är kaninen gasig, ge paraffinolja eller ännu helre miniform i droppform.
På sikt: Förbättra kost, dvs ge mer hö och fiberrikare pellets och ge mer motion.
Man kan köpa hem Minifom som finns receptfritt på apoteket. Det är ofarligt och hjälper till att binda gas i magen och tarmen, vilket lättar på trycket och även smärtan. Köp i droppform för bebisar (det står i kyl, så man brukar behöva fråga personalen efter det) och ge 5 droppar till att börja med.
Byt ut ströet i buren till ofärgat hushållspapper så ser man exakt hur mycket spillning som kommer.
Om man ger bra foder, alltid tillgång till vatten och ger kaninen mycket motion så är det osannolikt att förstoppning uppkommer hos en, i övrigt, helt frisk och kry kanin.
OBS! Har inte din kanin bajsat på 1 dag så är det ett akut fall och du måste kontakta veterinär direkt!
Diarré
Hur du märker att din kanin har diarré är att du hittar avföring i buren som är mjuk och kletig. Det är sällan kaniner har riktig diarré, då är den flytande. Det är vanligast hos unga kaniner som nyligen bytt hem. Diarré kletar ner kaninens analöppning och luktar illa, det fastnar även lätt i pälsen och kaninen får minskad aptit.
Det finns olika typer av diarré. Nattavföring/cecotrofer och äkta diarre. Det förstnämnda orsakas oftast av för mycket torrfoder och för lite hö. Även av de saker som nämns nedanför. Vid lös nattavföring är det vanligt att kaninen har fast avföring under dagen men andra tider under dygnet är det kletigt och fastnar i baken.
Äkta diarré, lös avföring dygnet runt förekommer nästan aldrig hos tamkaniner. Det kan ske på ungdjur som nyligen bytt hem. Den vanligaste orsaken då är inälvsparasiten coccidios
Olika orsaker till Diarré:
- För mycket grönsaker
Det är vanligt att ungdjur drabbas av diarré då man ökat grönsaksmängden för snabbt eller gett dem för mycket på en gång, kaniner har väldigt känsliga magar så man ska alltid vara försiktig vare sig det är ett ungdjur eller vuxen kanin. Om ditt djur fått diarré pga grönsaker ska du sluta ge det helt och hållet. Ge bara hö och vatten tills avföringen blir normal igen. Har kaninen fortfarande diarré efter 2 dagar bör du kontakta veterinär.
- Foderbyte
Kaniner kan få diarré om du byter foder och börjar ge den det för snabbt. Börja med att blanda ut det nya fodret med det gamla, små mängder i början och sedan kan du börja öka.
Kom ihåg att kaninen alltid ska ha tillgång till hö.
- Felaktig kost
En av de vanligaste orsakerna är att kaninens kost är fel. Fodret man ger är en fiberfattig, energi och fettrik kost. Det gör att slemhinnan i tarmen kan bli underutvecklad, immunförsvaret blir dåligt och de nyttiga bakterierna trivs inte. Se till att ge kaninen fiberrik kost med bra hö.
- Stress
Kaniner är väldigt stresskänsliga och påverkas mer än vad man tror. Om din kanin är ute är det stör chans att den kan känna hot från olika rovdjur, hundar, katter, fåglar, rävar m.m.
Den kan även bli stressad av att bo tillsammans med för många kaniner på för liten yta, se alltid till att ha så stor yta som möjligt. Om kaninen redan har en annan sjukdom kan även det framkalla stress.
Hur du behandlar diarré hos din kanin
Ta bort allt foder och ge djuret endast hö och vatten, ibland kan det underlätta att ge kokt ris. Det är viktigt att kaninen dricker mycket, 100 ml vätska per kg kroppsvikt per dag.
Om din kanin verkar hängig eller sjuk och diarrén inte har försvunnit efter två dagar(absolut maxgräns) ska du kontakta veterinär. Om det finns blod i avföringen ska veterinär kontaktas genast.
Det är mycket viktigt att kaninen har rent och torrt i buren.
Det finns olika typer av diarré. Nattavföring/cecotrofer och äkta diarre. Det förstnämnda orsakas oftast av för mycket torrfoder och för lite hö. Även av de saker som nämns nedanför. Vid lös nattavföring är det vanligt att kaninen har fast avföring under dagen men andra tider under dygnet är det kletigt och fastnar i baken.
Äkta diarré, lös avföring dygnet runt förekommer nästan aldrig hos tamkaniner. Det kan ske på ungdjur som nyligen bytt hem. Den vanligaste orsaken då är inälvsparasiten coccidios
Olika orsaker till Diarré:
- För mycket grönsaker
Det är vanligt att ungdjur drabbas av diarré då man ökat grönsaksmängden för snabbt eller gett dem för mycket på en gång, kaniner har väldigt känsliga magar så man ska alltid vara försiktig vare sig det är ett ungdjur eller vuxen kanin. Om ditt djur fått diarré pga grönsaker ska du sluta ge det helt och hållet. Ge bara hö och vatten tills avföringen blir normal igen. Har kaninen fortfarande diarré efter 2 dagar bör du kontakta veterinär.
- Foderbyte
Kaniner kan få diarré om du byter foder och börjar ge den det för snabbt. Börja med att blanda ut det nya fodret med det gamla, små mängder i början och sedan kan du börja öka.
Kom ihåg att kaninen alltid ska ha tillgång till hö.
- Felaktig kost
En av de vanligaste orsakerna är att kaninens kost är fel. Fodret man ger är en fiberfattig, energi och fettrik kost. Det gör att slemhinnan i tarmen kan bli underutvecklad, immunförsvaret blir dåligt och de nyttiga bakterierna trivs inte. Se till att ge kaninen fiberrik kost med bra hö.
- Stress
Kaniner är väldigt stresskänsliga och påverkas mer än vad man tror. Om din kanin är ute är det stör chans att den kan känna hot från olika rovdjur, hundar, katter, fåglar, rävar m.m.
Den kan även bli stressad av att bo tillsammans med för många kaniner på för liten yta, se alltid till att ha så stor yta som möjligt. Om kaninen redan har en annan sjukdom kan även det framkalla stress.
Hur du behandlar diarré hos din kanin
Ta bort allt foder och ge djuret endast hö och vatten, ibland kan det underlätta att ge kokt ris. Det är viktigt att kaninen dricker mycket, 100 ml vätska per kg kroppsvikt per dag.
Om din kanin verkar hängig eller sjuk och diarrén inte har försvunnit efter två dagar(absolut maxgräns) ska du kontakta veterinär. Om det finns blod i avföringen ska veterinär kontaktas genast.
Det är mycket viktigt att kaninen har rent och torrt i buren.
Förstoppning
Kaninens mage är väldigt känslig och kan av olika anledningar hamna i obalans.
Ett allt mer vanligt problem som tillstöter är ett så kallat magstopp! Hur märker man då att ens kanin har råkat ut för detta? Vanligtvis vill kaninen varken äta eller dricka. Den sitter ihopkurad i ett hörn och kan inte bajsa. För att ännu mer vara säker på att kaninen verkligen har magstopp är att tempa den, då den får låg temp. Ligger tempen under 36 grader är det verkligen akut!
Det du som ägare själv kan göra är att först och främst släppa ut kaninen i en hage och se om kaninen vill röra på sig, för i tidiga stadier kan bara rörelse göra att tarmmotoriken kommer igång igen. Hjälper inte det är det viktigt att påbörja behandling på en gång. Tänk på att försöka vara lugn, då kaninen har väldigt ont och säkerligen redan är väldigt stressad av bara det. Sätt kaninen på ett stadigt underlag och gärna på ett inhägnat område ifall den skulle protestera och skutta iväg. Ibland är gaser i magen inblandat och kan inte komma ut pga att tarmrörelserna avstannat. Och ja, kaniner kan faktiskt fisa.
Miniform, som finns att köpa på apoteket, är till för spädbarn som har kolik. Ge 10 droppar av det i munnen på kaninen med hjälp av en doseringsspruta.
Paraffinolja (går även bra med matolja) ges 2-3 mililiter åt gången i munnen, men var försiktig så kaninen inte andas in oljan.
Kaffe (svalt, ej varmt) är laxerande och funkar aktivt mot såväl gaser som förstoppning, men ska ges med försiktighet.
Fortsätt med att massera magen på din kanin. Sätt kaninen med huvudet emot dig och lägg sen handen på höger sida (framifrån sett) så kommer du känna magsäcken som säkert är väldigt spänd och fylld. Massera försiktigt med några fingrar i cirkelrörelser uppifrån och ner. Sätt sen kaninen i ditt knä och ställ den upp så den står med baktassarna i ditt knä. Massera sen neråt. Efter det håller du upp kaninen vågrätt och skakar försiktigt fram och tillbaka. Låt den röra sig en stund om den vill det annars kanske du får hjälpa till lite, så kan eventuellt pluttarna börja ploppa ut igen. Gör de inte det kan du massera lite till och sen låta kaninen vila en liten stund, men lämna den inte utan uppsyn allt för länge då den snabbt kan bli sämre. Det är jättebra om du har ett stetoskop hemma för då kan du lyssna på kaninens mage o lyssna efter tarmljud. Ta även en temp igen för att se om den gått upp något, har den det är det ett gott tecken.
Var envis och ge inte upp i första taget, många gånger kan du klara av att få igång kaninens mage själv. Men blir kaninen snabbt sämre ska du självklart kontakta en veterinär omgående då utgången annars kan bli att du förlorar din vän. När magen är igång igen är det viktigt att bara ge hö och vatten till en början. Har kaninen lite dålig aptit på hö kan du stödmata med Critical Care, då det är viktigt att kaninen börjar äta så magen håller igång. Är även bra att ge någon typ av probotika som innehåller magens naturliga bakterier, .t ex Fiberplex, gärna i några dagar efter. För att undvika magstopp igen är det viktigt att utfodra sin kanin rätt, med hö som basföda. Att kaninen får röra på sig ordentligt, dagligen, är också otroligt viktigt!
Ett allt mer vanligt problem som tillstöter är ett så kallat magstopp! Hur märker man då att ens kanin har råkat ut för detta? Vanligtvis vill kaninen varken äta eller dricka. Den sitter ihopkurad i ett hörn och kan inte bajsa. För att ännu mer vara säker på att kaninen verkligen har magstopp är att tempa den, då den får låg temp. Ligger tempen under 36 grader är det verkligen akut!
Det du som ägare själv kan göra är att först och främst släppa ut kaninen i en hage och se om kaninen vill röra på sig, för i tidiga stadier kan bara rörelse göra att tarmmotoriken kommer igång igen. Hjälper inte det är det viktigt att påbörja behandling på en gång. Tänk på att försöka vara lugn, då kaninen har väldigt ont och säkerligen redan är väldigt stressad av bara det. Sätt kaninen på ett stadigt underlag och gärna på ett inhägnat område ifall den skulle protestera och skutta iväg. Ibland är gaser i magen inblandat och kan inte komma ut pga att tarmrörelserna avstannat. Och ja, kaniner kan faktiskt fisa.
Miniform, som finns att köpa på apoteket, är till för spädbarn som har kolik. Ge 10 droppar av det i munnen på kaninen med hjälp av en doseringsspruta.
Paraffinolja (går även bra med matolja) ges 2-3 mililiter åt gången i munnen, men var försiktig så kaninen inte andas in oljan.
Kaffe (svalt, ej varmt) är laxerande och funkar aktivt mot såväl gaser som förstoppning, men ska ges med försiktighet.
Fortsätt med att massera magen på din kanin. Sätt kaninen med huvudet emot dig och lägg sen handen på höger sida (framifrån sett) så kommer du känna magsäcken som säkert är väldigt spänd och fylld. Massera försiktigt med några fingrar i cirkelrörelser uppifrån och ner. Sätt sen kaninen i ditt knä och ställ den upp så den står med baktassarna i ditt knä. Massera sen neråt. Efter det håller du upp kaninen vågrätt och skakar försiktigt fram och tillbaka. Låt den röra sig en stund om den vill det annars kanske du får hjälpa till lite, så kan eventuellt pluttarna börja ploppa ut igen. Gör de inte det kan du massera lite till och sen låta kaninen vila en liten stund, men lämna den inte utan uppsyn allt för länge då den snabbt kan bli sämre. Det är jättebra om du har ett stetoskop hemma för då kan du lyssna på kaninens mage o lyssna efter tarmljud. Ta även en temp igen för att se om den gått upp något, har den det är det ett gott tecken.
Var envis och ge inte upp i första taget, många gånger kan du klara av att få igång kaninens mage själv. Men blir kaninen snabbt sämre ska du självklart kontakta en veterinär omgående då utgången annars kan bli att du förlorar din vän. När magen är igång igen är det viktigt att bara ge hö och vatten till en början. Har kaninen lite dålig aptit på hö kan du stödmata med Critical Care, då det är viktigt att kaninen börjar äta så magen håller igång. Är även bra att ge någon typ av probotika som innehåller magens naturliga bakterier, .t ex Fiberplex, gärna i några dagar efter. För att undvika magstopp igen är det viktigt att utfodra sin kanin rätt, med hö som basföda. Att kaninen får röra på sig ordentligt, dagligen, är också otroligt viktigt!
Fästingar
På våren och sommaren släpper många kaninägare ut sina kaniner i stora gräshagar och livet är underbart för både kanin och ägare. Men när kaninen ska sättas in för natten gör många upptäckten att det sitter fästingar kring kaninens ögon och nos samt på öronen.
Högt gräs är som vi alla vet en plats där det är hög risk att bli drabbad.
Efter att ha varit i sådana områden ska du alltid göra en kontroll av din kanin efter fästingar samt gärna någon timme efter kaninen skuttat runt eftersom att det kan ta tid för fästingen att krypa till ett ställe på kanin där den kan sätta sig och suga blod.
Några av de irritationer eller skador som fästingen kan åstadkomma hos kaniner är följande;
- Allmänna irritationer så som att det kliar och svullnar upp lite. Oftast inget att oroa sig för om det inte blir väldigt rött och sårigt när kaninen kliar sig.
- Spridning av sjukdomar, så som kaninpest (myxomatos) och harpest (tularemi).
Ju snabbare man får bort fästingen desto bättre är det. De obehag och åkommor som kaninen kan få av fästingen blir mildare eller elimineras om fästingen tas bort direkt. Det bästa är såklart om du ser dem och tar bort dem redan medan de kryper omkring i pälsen.
Fästingarna tas bort med naglarna, pincett eller speciella fästingborttagare som kan köpas på de flesta djuraffärer. Helst ska man få bort hela fästingen, huvud+kropp, eftersom att det minskar infektionsrisken. Får man inte bort huvudet och kaninen verkar bli irriterad av det så får man vänta lite tills huvudet stöts ut av kaninens immunsystem och därefter försöka igen, samt tvätta såret såklart.
Kom ihåg att kaniner döljer sjukdom väldigt väl. Är du orolig för din kanins hälsa - uppsök veterinär!
Högt gräs är som vi alla vet en plats där det är hög risk att bli drabbad.
Efter att ha varit i sådana områden ska du alltid göra en kontroll av din kanin efter fästingar samt gärna någon timme efter kaninen skuttat runt eftersom att det kan ta tid för fästingen att krypa till ett ställe på kanin där den kan sätta sig och suga blod.
Några av de irritationer eller skador som fästingen kan åstadkomma hos kaniner är följande;
- Allmänna irritationer så som att det kliar och svullnar upp lite. Oftast inget att oroa sig för om det inte blir väldigt rött och sårigt när kaninen kliar sig.
- Spridning av sjukdomar, så som kaninpest (myxomatos) och harpest (tularemi).
Ju snabbare man får bort fästingen desto bättre är det. De obehag och åkommor som kaninen kan få av fästingen blir mildare eller elimineras om fästingen tas bort direkt. Det bästa är såklart om du ser dem och tar bort dem redan medan de kryper omkring i pälsen.
Fästingarna tas bort med naglarna, pincett eller speciella fästingborttagare som kan köpas på de flesta djuraffärer. Helst ska man få bort hela fästingen, huvud+kropp, eftersom att det minskar infektionsrisken. Får man inte bort huvudet och kaninen verkar bli irriterad av det så får man vänta lite tills huvudet stöts ut av kaninens immunsystem och därefter försöka igen, samt tvätta såret såklart.
Kom ihåg att kaniner döljer sjukdom väldigt väl. Är du orolig för din kanins hälsa - uppsök veterinär!
Ögoninflammation
Om kaninen utsätts för drag finns det risk för ögoninflammation. Andra sjukdomar kan även utlösa det, som förkylning. Rengör man buren för sällan och har det dammigt hemma är det också en bidragande faktor till ögoninflammation hos din kanin.
Märker du att din kanin har stora problem med ögonen ska du alltid uppsöka veterinär. Kolla hellre upp en gång för mycket än för lite, precis som alltd. Om kaninen blundar helt eller kisar är veterinär det enda alternativet.
Har din kanin tandproblem är det vanligt att det rinner ur ögonen. Överkäkens tandrötter blir för långa och trycker ihop tårkanalen. Detta är oftast inget du kan se själv, men ett tydligt tecken som uppkommer ibland är utstående ögon. Tandbesvär av den typen blir kroniska, uppsök veterinär om rinnandet inte går över så att ni kan komma fram till om det hela kanske han med tänderna att göra.
Symptom: Det rinner ur ögonen och de är ofta stängda. Bindhinnan är röd och svullen. Hornhinnan är rödaktig och gulfärgad.
Märker du tendens till ögoninflammation kan du köpa eller göra egen koksaltslösning och tvätta med.
Ta en bomullstuss eller en ren tygtrasa och tvätta ögat med. Se till att alltid ta en ny tuss eller koka trasan efter varje gång.
Märker du att din kanin har stora problem med ögonen ska du alltid uppsöka veterinär. Kolla hellre upp en gång för mycket än för lite, precis som alltd. Om kaninen blundar helt eller kisar är veterinär det enda alternativet.
Har din kanin tandproblem är det vanligt att det rinner ur ögonen. Överkäkens tandrötter blir för långa och trycker ihop tårkanalen. Detta är oftast inget du kan se själv, men ett tydligt tecken som uppkommer ibland är utstående ögon. Tandbesvär av den typen blir kroniska, uppsök veterinär om rinnandet inte går över så att ni kan komma fram till om det hela kanske han med tänderna att göra.
Symptom: Det rinner ur ögonen och de är ofta stängda. Bindhinnan är röd och svullen. Hornhinnan är rödaktig och gulfärgad.
Märker du tendens till ögoninflammation kan du köpa eller göra egen koksaltslösning och tvätta med.
Ta en bomullstuss eller en ren tygtrasa och tvätta ögat med. Se till att alltid ta en ny tuss eller koka trasan efter varje gång.
Värmeslag
För att en kanin ska trivas ska det vara mellan 15-21 grader. Är det 22-25 grader finns det en risk till värmeslag men den är inte så stor, är det över 26 grader är det stor risk för värmeslag och du måste se till att kyla ner din kanin.
Tecken på värmeslag: Kaninen ligger utsträckt och väldigt avslappnad. Andas intensivt och har korta andetag. Har varit i solen eller i hög värme.
Vad kan du göra?
Lägg kaninen i skuggan, på ett svalt ställe. Blöt ner kalla handukar/filtar och lägg på kaninens huvud och kropp. Ta en isbit och gnid den mot öronen. Du måste försöka att få i kaninen vatten, ljummet vatten. Vill den inte dricka själv kan du försöka med en plastpipett eller att spruta försiktigt i munnen.
Se till att ha kaninen under kontroll, blir den inte bättre inom de närmsta timmarna kontakta veterinär.
Det kan även hända att kaninen ibland inte får "äkta" värmeslag och blir trött, matt och slutar äta då blir den istället sjuk av stillastående mage och tarm.
Tänk på: Lämna aldrig din kanin kvar i bilen under sommaren, det hjälper inte att ha nervevade rutor.
Är den ute, se till att ha den i skuggan och att den alltid har tillgång till vatten. Håll det svalt inomhus om du har innekanin.
Värmeslag kan leda till döden, därför är det viktigt att alltid ha koll på sina djur under varma sommardagar.
Tecken på värmeslag: Kaninen ligger utsträckt och väldigt avslappnad. Andas intensivt och har korta andetag. Har varit i solen eller i hög värme.
Vad kan du göra?
Lägg kaninen i skuggan, på ett svalt ställe. Blöt ner kalla handukar/filtar och lägg på kaninens huvud och kropp. Ta en isbit och gnid den mot öronen. Du måste försöka att få i kaninen vatten, ljummet vatten. Vill den inte dricka själv kan du försöka med en plastpipett eller att spruta försiktigt i munnen.
Se till att ha kaninen under kontroll, blir den inte bättre inom de närmsta timmarna kontakta veterinär.
Det kan även hända att kaninen ibland inte får "äkta" värmeslag och blir trött, matt och slutar äta då blir den istället sjuk av stillastående mage och tarm.
Tänk på: Lämna aldrig din kanin kvar i bilen under sommaren, det hjälper inte att ha nervevade rutor.
Är den ute, se till att ha den i skuggan och att den alltid har tillgång till vatten. Håll det svalt inomhus om du har innekanin.
Värmeslag kan leda till döden, därför är det viktigt att alltid ha koll på sina djur under varma sommardagar.
Urinsten
En anledning till att kaninen får urinsten eller uringrus beror på för stort intag av kalk och/eller kalcium.
Kaniner tar upp allt kalcium som finns i fodret de äter. Kroppen tar vad den behöver till organen. Kalköverskottet utsöndras från blodret via njurarna i urinen. Om kaninens urin är grumligt så det det på grund av kalköverskott. Pågår det under en längre tid kan man se att det bildas mer trögflytande urin och mer leraktigt.
Allt kalk i födan tas upp via tarmväggen och kroppen förser sig med vad den behöver från blodet och överskottet utsöndras via njurarna, d.v.s. i urinen. Följaktligen kan det bli rikligt med kalk i urinen och detta kan då ses som en vitaktig grumling av urinen. I vissa fall då överskottet är kraftigt och pågår under en längre tid kan det bildas trögflytande, leraktigt sekret eller stenar i urinblåsan som orsakar smärta och problem vid urinering. Stenar kan även vandra ned från urinblåsan till urinröret vilket ofta försvårar behandlingen. Även vad gäller kaniner är det exakta sjukdomsförloppet inte helt klarlagt.
Om det kommer kalk i urinblåsan så tyngs den ned och det kan bli svårt för kaninen att kissa ut allt. Allt eftersom blir det mer och mer kalk och det bildas stenar. Sitter kaninen stilla mycket är det lättare för problem. Hoppar kaninen och skuttar dagligen så urinblåsan skakas om är det större chans att gruset kan kissas ut.
Det är lättast att se urinsten genom rötgen eller ultraljud, ibland kan man även känna att urinvlåsan är fylld med grus eller sten, det märks även om kaninen får ont när man rör blåsan.
Man bör även kolla om det är blod i urinen, det gör man genom att ta en urinsticka i ett urinprov. På urinstickan finns det filterpapper som ändrar färg utifrån vilka ämnen som finns i urinen, det är ett snabbt sätt att få reda på om det finns blod i urinen.
Symptom
Symptomen påminner lite om urinvägsinfektion. Kaninen kissar på fel ställe, "kissar på sig", lämnar fläckar, kan ha ont när den kissar. Om den har ont vid urinering kan ses som att kaninen kröker rygg när den kissar, den kan även ge ifrån sig ljud.
Man kan se blod i urinen, men det kan vara svårt att skilja från den naturliga rödfärningen som ibland kan förekomma. Att urinen ibland blir lite föraktiv orsakas av ett ämne som heter porfyrin, helt ofarligt.
Det kan hända att det har bildads en sten som täpper till eller mycket grus som gör att kaninen inte kan kissa alls, detta är ett mycket akut tillstånd och man måste till veterinär omgående.
Luktar urinen illa kan kaninen även ha fått en urinvägsinfektion.
Behandling
Har det bildats stenar måste man operera och ta ut stenen/stenarna. Det är oftast en enkel operation. Har stenarna gått ut i urinröret är det svårare.
Har kaninen grus är det lättare att spola rent blåsan med koksaltlösning. Detta görs med narkos då det är smärtsamt för kaninen. Man fyller blåsan upprepade gånger med koksaltlösning och tömmer den tills gruset är utspätt, sedan klarar kaninen resten själv.
Man kan även prova en behandling i hemmet, om det inte är så allvarligt. Kaninens ägare får ge stora mängder med vatten direkt i munnen flera gånger per dag, hålla kaninen horisontellt och försiktigt skaka om nedra buken för att skaka om gruset i urinblåsan. Det kan ta upp till flera veckor, men med tid kan det gå. Så slipper man sövning och operation. Efter man har provat detta är det bra med en röntgenundersökning efteråt för att se så att gruset är borta.
Har kaninen både urinvägsinfektion och urinsten behandlas detta med antibiotika.
Det är vanligt att urinsten kommer tillbaka, man får vara beredd på att det kan bli fler behandlingar.
Kaniner tar upp allt kalcium som finns i fodret de äter. Kroppen tar vad den behöver till organen. Kalköverskottet utsöndras från blodret via njurarna i urinen. Om kaninens urin är grumligt så det det på grund av kalköverskott. Pågår det under en längre tid kan man se att det bildas mer trögflytande urin och mer leraktigt.
Allt kalk i födan tas upp via tarmväggen och kroppen förser sig med vad den behöver från blodet och överskottet utsöndras via njurarna, d.v.s. i urinen. Följaktligen kan det bli rikligt med kalk i urinen och detta kan då ses som en vitaktig grumling av urinen. I vissa fall då överskottet är kraftigt och pågår under en längre tid kan det bildas trögflytande, leraktigt sekret eller stenar i urinblåsan som orsakar smärta och problem vid urinering. Stenar kan även vandra ned från urinblåsan till urinröret vilket ofta försvårar behandlingen. Även vad gäller kaniner är det exakta sjukdomsförloppet inte helt klarlagt.
Om det kommer kalk i urinblåsan så tyngs den ned och det kan bli svårt för kaninen att kissa ut allt. Allt eftersom blir det mer och mer kalk och det bildas stenar. Sitter kaninen stilla mycket är det lättare för problem. Hoppar kaninen och skuttar dagligen så urinblåsan skakas om är det större chans att gruset kan kissas ut.
Det är lättast att se urinsten genom rötgen eller ultraljud, ibland kan man även känna att urinvlåsan är fylld med grus eller sten, det märks även om kaninen får ont när man rör blåsan.
Man bör även kolla om det är blod i urinen, det gör man genom att ta en urinsticka i ett urinprov. På urinstickan finns det filterpapper som ändrar färg utifrån vilka ämnen som finns i urinen, det är ett snabbt sätt att få reda på om det finns blod i urinen.
Symptom
Symptomen påminner lite om urinvägsinfektion. Kaninen kissar på fel ställe, "kissar på sig", lämnar fläckar, kan ha ont när den kissar. Om den har ont vid urinering kan ses som att kaninen kröker rygg när den kissar, den kan även ge ifrån sig ljud.
Man kan se blod i urinen, men det kan vara svårt att skilja från den naturliga rödfärningen som ibland kan förekomma. Att urinen ibland blir lite föraktiv orsakas av ett ämne som heter porfyrin, helt ofarligt.
Det kan hända att det har bildads en sten som täpper till eller mycket grus som gör att kaninen inte kan kissa alls, detta är ett mycket akut tillstånd och man måste till veterinär omgående.
Luktar urinen illa kan kaninen även ha fått en urinvägsinfektion.
Behandling
Har det bildats stenar måste man operera och ta ut stenen/stenarna. Det är oftast en enkel operation. Har stenarna gått ut i urinröret är det svårare.
Har kaninen grus är det lättare att spola rent blåsan med koksaltlösning. Detta görs med narkos då det är smärtsamt för kaninen. Man fyller blåsan upprepade gånger med koksaltlösning och tömmer den tills gruset är utspätt, sedan klarar kaninen resten själv.
Man kan även prova en behandling i hemmet, om det inte är så allvarligt. Kaninens ägare får ge stora mängder med vatten direkt i munnen flera gånger per dag, hålla kaninen horisontellt och försiktigt skaka om nedra buken för att skaka om gruset i urinblåsan. Det kan ta upp till flera veckor, men med tid kan det gå. Så slipper man sövning och operation. Efter man har provat detta är det bra med en röntgenundersökning efteråt för att se så att gruset är borta.
Har kaninen både urinvägsinfektion och urinsten behandlas detta med antibiotika.
Det är vanligt att urinsten kommer tillbaka, man får vara beredd på att det kan bli fler behandlingar.
Livmodercancer
Den kanske vanligaste förekommande sjukdomen hos kaninhonor är cancer i livmodern. Redan år 1958 publicerades den första vetenskapliga rapporten i ämnet. Den var skriven av Harry S. Greene och baserades på 849 st kaninhonor.
Sjukdomsförloppet från dess att cancern börjar utvecklas till kaninens död kan ta flera år. Fortfarande är man inte säker på orsaken till att så många kaniner drabbas av just livmodercancer. Det kan vara livmodervävnadens reaktion på att under lång tid stimuleras med höga halter könshormon (östrogen). I det vilda blir kaniner sällan särskilt gamla utan hinner vanligtvis dö utav andra orsaker än cancer.
För att förebygga uppkomst kan man låta kastrera kaninhonan (gärna innan 2 års ålder). Genom att kastrera henne tidigt slipper man även risken för bröstcancer och problem som infektioner eller inflammationer i livmodern.
Symptom:
-Blödningar från slidan
-Öm mage
-Massa i buken
-Problem med dräktighet hos avelsdjur
-Beteendeförändringar t.ex. aggressivitet eller orkeslöshet
-Nedsatt aptit
-Viktnedgång
-Cystor i spenar
-Vätska från spenar
-Anemi
Ofta märks inga symptom över huvud taget!
Och om de dyker upp är risken stor att cancern redan spridit sig för mycket för att kaninen skall kunna räddas.
Kanske verkar kaninen ovanligt trött
Diagnostisering:
Med röntgen eller ultraljud (efter uteslutande av andra orsaker till symptomen). Slutgiltig diagnos ställes med biopsi av den bortopererade livmodersvävnaden.
Behandling:
Kastrering. Eller avlivning om cancern spridit sig för mycket.
Sjukdomsförloppet från dess att cancern börjar utvecklas till kaninens död kan ta flera år. Fortfarande är man inte säker på orsaken till att så många kaniner drabbas av just livmodercancer. Det kan vara livmodervävnadens reaktion på att under lång tid stimuleras med höga halter könshormon (östrogen). I det vilda blir kaniner sällan särskilt gamla utan hinner vanligtvis dö utav andra orsaker än cancer.
För att förebygga uppkomst kan man låta kastrera kaninhonan (gärna innan 2 års ålder). Genom att kastrera henne tidigt slipper man även risken för bröstcancer och problem som infektioner eller inflammationer i livmodern.
Symptom:
-Blödningar från slidan
-Öm mage
-Massa i buken
-Problem med dräktighet hos avelsdjur
-Beteendeförändringar t.ex. aggressivitet eller orkeslöshet
-Nedsatt aptit
-Viktnedgång
-Cystor i spenar
-Vätska från spenar
-Anemi
Ofta märks inga symptom över huvud taget!
Och om de dyker upp är risken stor att cancern redan spridit sig för mycket för att kaninen skall kunna räddas.
Kanske verkar kaninen ovanligt trött
Diagnostisering:
Med röntgen eller ultraljud (efter uteslutande av andra orsaker till symptomen). Slutgiltig diagnos ställes med biopsi av den bortopererade livmodersvävnaden.
Behandling:
Kastrering. Eller avlivning om cancern spridit sig för mycket.
Njursvikt
Både yngre och äldre kaniner kan drabbas av njursvikt, på yngre kaniner kommer det oftast akut och beror på förgiftning eller liknande. På äldre kaniner kan det likaså där komma akut eller drabbas dem av kronisk njursvikt. Orsaken till att dem får njursvikt från första början är oftast bakterieinfektion som till exempel pasteruella multocida, stafylokocker eller Encephalitozoon cuniculi.
Överskottning av kalk kan leda till njursvikt, för mycket D-vitamin i fodret. Det blir förfettning i njurarna som leder till övervikt eller tumörsjukdomar. Blir kaninen förgiftad av några kemikalier kan även det leda till njursvikt. Det kan vara någonting som kaninen fått i sig i hemmet, förgiftning kan även ske via felaktig antibiotikabehandling eller felaktiv sövning- eller sederingspreparat.
De allra vanligaste symptomen är trötthet eftersom njurarna inte fungerar, dricker mycket mer än vanligt, kissar mycket, äter dåligt och magrar. Det händer att urinen är blodblandad och blodbrist kan uppstå.
Kaninen kan kissa blodfärgat urin utan att det är någonting fel, då beror det oftast på att den ätit någonting som till exempel morot. Det orsakas även av pigmentet porfyrin som utsöndras via njurarna. Det är normalt.
Är man orolig kan man lätt se om det är blod i urinen via en urinsticka, då får man kontakta veterinär.
Genom blodprov och urinprov kan man fastställa diagnosen njursvikt, det kan vara mycket svårt att få urinprov på en kanin. Via blodprovet ser man via olika värden hur skadad njuren är, om det finns blodbrist eller infektion. Via urinprovet ser man om det finns blod i urinen och njurens förmåga att koncentrera urinen.
Man kan även röntga eller se på ultraljud om det finns förkalkningar, om njuren minskat i storlek eller andra förändringar.
Har kaninen blodbrist går det att behandla med erythropoietin för att få igång de röda blodkropparna, finns det någon annan bakomliggande infektion i kroppen ska man behandla den.
Sedan får man avgöra om det är värt att behandla kaninen eller ej, beroende på hur långt det har gått och hur allvarlig situationen är. Prognosen akut njursvikt är bättre än kronisk.
Överskottning av kalk kan leda till njursvikt, för mycket D-vitamin i fodret. Det blir förfettning i njurarna som leder till övervikt eller tumörsjukdomar. Blir kaninen förgiftad av några kemikalier kan även det leda till njursvikt. Det kan vara någonting som kaninen fått i sig i hemmet, förgiftning kan även ske via felaktig antibiotikabehandling eller felaktiv sövning- eller sederingspreparat.
De allra vanligaste symptomen är trötthet eftersom njurarna inte fungerar, dricker mycket mer än vanligt, kissar mycket, äter dåligt och magrar. Det händer att urinen är blodblandad och blodbrist kan uppstå.
Kaninen kan kissa blodfärgat urin utan att det är någonting fel, då beror det oftast på att den ätit någonting som till exempel morot. Det orsakas även av pigmentet porfyrin som utsöndras via njurarna. Det är normalt.
Är man orolig kan man lätt se om det är blod i urinen via en urinsticka, då får man kontakta veterinär.
Genom blodprov och urinprov kan man fastställa diagnosen njursvikt, det kan vara mycket svårt att få urinprov på en kanin. Via blodprovet ser man via olika värden hur skadad njuren är, om det finns blodbrist eller infektion. Via urinprovet ser man om det finns blod i urinen och njurens förmåga att koncentrera urinen.
Man kan även röntga eller se på ultraljud om det finns förkalkningar, om njuren minskat i storlek eller andra förändringar.
Har kaninen blodbrist går det att behandla med erythropoietin för att få igång de röda blodkropparna, finns det någon annan bakomliggande infektion i kroppen ska man behandla den.
Sedan får man avgöra om det är värt att behandla kaninen eller ej, beroende på hur långt det har gått och hur allvarlig situationen är. Prognosen akut njursvikt är bättre än kronisk.
Lunginflammation
Lunginflammation är en allvarlig inflammation i kaninens luftvägar. Hos kanin kan orsaken till lunginflammation vara flera, både bakteriell, svamp, virus eller parasit-infektion. Även miljön där kaninen vistas kan spela in och vara en orsak till att kaninen får lunginflammation.
Nedsatt immunförsvar
Ofta är lunginflammation en följd av att kaninens immunförsvar av någon anledning blivit nedsatt. Det kan t.ex. vara på grund av stress, utfodringsfel eller andra orsaker som påverkar immunförsvaret negativt. Då immunförsvaret blir nedsatt blir det lättare för exempelvis bakterier att växa till och skapa problem i kaninens luftvägar.
Hygien A & O
Som alltid är god hygien en viktig faktor och i många fall spelar miljö som kaninen vistas i en viktig roll när det kommer till om kaninen blir sjuk. En orsak till att kaninen kan få lunginflammation är att man städar buren alldeles för sällan. Urin och avföring som legat ett tag bildar snabbt ångor av ammoniak vilket fräter på slemhinnorna i kaninens luftvägar. För att undvika detta är god hygien i kaninens bur och andra utrymmen där kaninen vistas lösningen.
Orsaker
Att kaniner får lunginflammation beror sällan som många tror på att kaninen bor ute när det är kallt. Tvärtom klarar kaniner kyla ner till flera minusgrader utan större problem så länge de är vana vid att bo ute året om samt har ordentligt med strömaterial i buren.
Bakterieorsakad lunginflammation
I många fall då kaniner drabbas av lunginflammation som är orsakad av bakterier är det inte allt för sällan som det handlar om Pasteurella. Pasteurella eller pasteurellos är en bakterieinfektion som orsakas av bakterien Pasteurella multocida. Detta är en bakterie som är väldigt vanlig hos kaniner vilket gör att en del anser att den är en del av normalfloran. Pasteurella är en sjukdom som kan ge väldigt varierande symtom beroende på vart i kroppen bakterien får fäste. Ofta är den inblandad i luftvägsinfektioner såsom lunginflammation men sjukdomen kan även angripa andra organ och nervsystemet.
Leg. Vet. Marianne Tornvall lägger till att bakteriella infektioner är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Det finns flera bakterier utöver pasteruella som kan ge upphov till lunginflammation. Dessa kan vara minst lika besvärliga som pasteurella multocida att behandla och få bukt med.
Varför man anser att den kan vara en bakterie som tillhör normalfloran hos kaniner är för att många kaniner kan leva med denna bakterie utan att visa några tecken på sjukdom.
Andra orsaker till lunginflammation
Som nämnts kan lunginflammation hos kaniner förutom bakterier även orsakas av virus, svamp och parasiter. Vid en svampinfektion (svamp är olika typer av mikroorganismer) i lungorna skickar kroppens immunförsvar ut vita blodkroppar för att bekämpa de kroppsfrämmande organismerna (svamp i detta fall). De vita blodkropparna fångas då upp av mikroorganismerna. När detta sker utsöndrar mikroorganismerna cytokin, en kemikalie som försämrar syreupptagningsförmågan i lungorna.
Förloppet är ungefär detsamma när det gäller lunginflammation som är orsakad av virus med den skillnaden att det är viruset som utsöndrar cytokin då det når lungorna. Virus gör även kroppen mer mottaglig för bakterier vilket gör att en vanlig följd av virusartad lunginflammation är lunginflammation orsakad av bakterier.
Parasitorsakad lunginflammation uppstår då parasiter når lungorna, antingen då parasiten inhaleras (andas in) av kaninen eller då parasiten tränger igenom huden. Parasiterna skapar cellskador i lungorna vilket berövar kaninen syre.
Leg. Vet. Marianne Tornvall tillägger att parasitorsakad lunginflammation är väldigt ovanligt hos kanin.
Symtom
När lunginflammationen är orsakad av pasteurella kan tidiga symtom vara snuva och nysningar och rosslig andning. Det är viktigt att man uppmärksammar detta i tid och tar kontakt med veterinär för att bakterien inte ska sprida sig till exempelvis lungorna och ge upphov till lunginflammation.
VANLIGA SYMTOM FÖR LUNGINFLAMMATION
Förhöjd andningsfrekvens – kaninen andas snabbare än normalt och du kan ofta se att bukmuskulaturen arbetar mer än normalt.
Tung andning
Oregelbunden andning
Trötthet
Feber
Viktminskning
Ovilja att röra sig
Snuva
Rinnande ögon
Vid långt gången lunginflammation kan man se hur kaninen förgäves försöker få luft genom att andas genom munnen. Kaniner kan endast andas genom nosen och skulle näshåla vara tilltäppt med sekret (snor, slem) så kan kaninen kvävas till döds som en följd av lunginflammationen.
Därför är det som alltid viktigt att vid minsta tecken på sjukdom kontakta veterinär. För att upptäcka om något inte står rätt till med din kanin snabbare så är det alltid klokt att göra en daglig hälsokontroll Läs mer om det här à ”Daglig hälsoontroll”.
Diagnos & Behandling
Det är viktigt att så tidigt som möjligt uppsöka veterinär om du misstänker att din kanin har lunginflammation. Diagnosen fastställs genom olika tester och genom att utesluta andra orsaker/sjukdomar. Blodprov samt röntgen är vanliga metoder för att fastställa om kaninen har lunginflammation. För att kunna helt säkert fastställa att det rör sig om lunginflammation är fler tester än att endast lyssna på kaninens andning nödvändig.
Leg. Vet. Marianne Tornvall tillägger: Har kaninen i samband med lunginflammation kraftig snuva kan man genom att ta ett prov från näsdhålan på kaninen. Ofta är det samma bakterie som orsakar snuvan som ligger bakom lunginflammationen. Genom ett prov från näshålan kan man förhoppningsvis identifiera vad som orsakar problemen och sätta in rätt antibiotikum på en gång.
Har kaninen ingen snuva försvåras diagnosticeringen och det är inte helt ovanligt att man då får prova sig fram vad gäller antibiotika och se vilken som fungerar.
Skulle det visa sig vara lunginflammation så är en vanlig behandling antibiotika och även smärtstillande i många fall. Det är viktigt att kaninen under perioden som den äter medicin även får i sig ordentligt med mat och vatten. Att kaninen måste äta är extra viktigt då antibiotikan annars kan slå ut mag-tarm funktionen vilket då genast ger en mer akut situation som kan vara direkt livshotande. Prata med din veterinär om råd angående utfodring. I många fall kan critical care vara en bra lösning.
Nedsatt immunförsvar
Ofta är lunginflammation en följd av att kaninens immunförsvar av någon anledning blivit nedsatt. Det kan t.ex. vara på grund av stress, utfodringsfel eller andra orsaker som påverkar immunförsvaret negativt. Då immunförsvaret blir nedsatt blir det lättare för exempelvis bakterier att växa till och skapa problem i kaninens luftvägar.
Hygien A & O
Som alltid är god hygien en viktig faktor och i många fall spelar miljö som kaninen vistas i en viktig roll när det kommer till om kaninen blir sjuk. En orsak till att kaninen kan få lunginflammation är att man städar buren alldeles för sällan. Urin och avföring som legat ett tag bildar snabbt ångor av ammoniak vilket fräter på slemhinnorna i kaninens luftvägar. För att undvika detta är god hygien i kaninens bur och andra utrymmen där kaninen vistas lösningen.
Orsaker
Att kaniner får lunginflammation beror sällan som många tror på att kaninen bor ute när det är kallt. Tvärtom klarar kaniner kyla ner till flera minusgrader utan större problem så länge de är vana vid att bo ute året om samt har ordentligt med strömaterial i buren.
Bakterieorsakad lunginflammation
I många fall då kaniner drabbas av lunginflammation som är orsakad av bakterier är det inte allt för sällan som det handlar om Pasteurella. Pasteurella eller pasteurellos är en bakterieinfektion som orsakas av bakterien Pasteurella multocida. Detta är en bakterie som är väldigt vanlig hos kaniner vilket gör att en del anser att den är en del av normalfloran. Pasteurella är en sjukdom som kan ge väldigt varierande symtom beroende på vart i kroppen bakterien får fäste. Ofta är den inblandad i luftvägsinfektioner såsom lunginflammation men sjukdomen kan även angripa andra organ och nervsystemet.
Leg. Vet. Marianne Tornvall lägger till att bakteriella infektioner är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Det finns flera bakterier utöver pasteruella som kan ge upphov till lunginflammation. Dessa kan vara minst lika besvärliga som pasteurella multocida att behandla och få bukt med.
Varför man anser att den kan vara en bakterie som tillhör normalfloran hos kaniner är för att många kaniner kan leva med denna bakterie utan att visa några tecken på sjukdom.
Andra orsaker till lunginflammation
Som nämnts kan lunginflammation hos kaniner förutom bakterier även orsakas av virus, svamp och parasiter. Vid en svampinfektion (svamp är olika typer av mikroorganismer) i lungorna skickar kroppens immunförsvar ut vita blodkroppar för att bekämpa de kroppsfrämmande organismerna (svamp i detta fall). De vita blodkropparna fångas då upp av mikroorganismerna. När detta sker utsöndrar mikroorganismerna cytokin, en kemikalie som försämrar syreupptagningsförmågan i lungorna.
Förloppet är ungefär detsamma när det gäller lunginflammation som är orsakad av virus med den skillnaden att det är viruset som utsöndrar cytokin då det når lungorna. Virus gör även kroppen mer mottaglig för bakterier vilket gör att en vanlig följd av virusartad lunginflammation är lunginflammation orsakad av bakterier.
Parasitorsakad lunginflammation uppstår då parasiter når lungorna, antingen då parasiten inhaleras (andas in) av kaninen eller då parasiten tränger igenom huden. Parasiterna skapar cellskador i lungorna vilket berövar kaninen syre.
Leg. Vet. Marianne Tornvall tillägger att parasitorsakad lunginflammation är väldigt ovanligt hos kanin.
Symtom
När lunginflammationen är orsakad av pasteurella kan tidiga symtom vara snuva och nysningar och rosslig andning. Det är viktigt att man uppmärksammar detta i tid och tar kontakt med veterinär för att bakterien inte ska sprida sig till exempelvis lungorna och ge upphov till lunginflammation.
VANLIGA SYMTOM FÖR LUNGINFLAMMATION
Förhöjd andningsfrekvens – kaninen andas snabbare än normalt och du kan ofta se att bukmuskulaturen arbetar mer än normalt.
Tung andning
Oregelbunden andning
Trötthet
Feber
Viktminskning
Ovilja att röra sig
Snuva
Rinnande ögon
Vid långt gången lunginflammation kan man se hur kaninen förgäves försöker få luft genom att andas genom munnen. Kaniner kan endast andas genom nosen och skulle näshåla vara tilltäppt med sekret (snor, slem) så kan kaninen kvävas till döds som en följd av lunginflammationen.
Därför är det som alltid viktigt att vid minsta tecken på sjukdom kontakta veterinär. För att upptäcka om något inte står rätt till med din kanin snabbare så är det alltid klokt att göra en daglig hälsokontroll Läs mer om det här à ”Daglig hälsoontroll”.
Diagnos & Behandling
Det är viktigt att så tidigt som möjligt uppsöka veterinär om du misstänker att din kanin har lunginflammation. Diagnosen fastställs genom olika tester och genom att utesluta andra orsaker/sjukdomar. Blodprov samt röntgen är vanliga metoder för att fastställa om kaninen har lunginflammation. För att kunna helt säkert fastställa att det rör sig om lunginflammation är fler tester än att endast lyssna på kaninens andning nödvändig.
Leg. Vet. Marianne Tornvall tillägger: Har kaninen i samband med lunginflammation kraftig snuva kan man genom att ta ett prov från näsdhålan på kaninen. Ofta är det samma bakterie som orsakar snuvan som ligger bakom lunginflammationen. Genom ett prov från näshålan kan man förhoppningsvis identifiera vad som orsakar problemen och sätta in rätt antibiotikum på en gång.
Har kaninen ingen snuva försvåras diagnosticeringen och det är inte helt ovanligt att man då får prova sig fram vad gäller antibiotika och se vilken som fungerar.
Skulle det visa sig vara lunginflammation så är en vanlig behandling antibiotika och även smärtstillande i många fall. Det är viktigt att kaninen under perioden som den äter medicin även får i sig ordentligt med mat och vatten. Att kaninen måste äta är extra viktigt då antibiotikan annars kan slå ut mag-tarm funktionen vilket då genast ger en mer akut situation som kan vara direkt livshotande. Prata med din veterinär om råd angående utfodring. I många fall kan critical care vara en bra lösning.
Kaningulsot/RVHD
RVHD är en mycket smittsam sjukdom som ofta leder till döden. Den är vanlig hos både tamkaniner och vildakaniner. Första gången sjukdomen kom i Sverige var 1990 på Gotland, då flera kaniner avled. Idag kan man vaccinera sin kanin mot gulsot.
Denna sjukdom visade sig första gången i Kina, runt 1984. Idag har man fått den i de flesta europeiska länderna och Mexico. Viruset klarar kyla bättre än värme. Är det en typisk sommar i Sverige kan den leva upp till 105 dagar och är det lite kyligare, 1-4 grader kan den leva i 225 dagar.
Det finns många sätt detta virus kan sprida sig på. Via direktkontakt, saliv, urin, avföring, gräs, foder, kläder, hö, via princip allt. Det är oklart om det kan smitta via luft. För att undvika att få smittan ska man inte plocka gräs där man vet att det finns vildakaniner, gräset kan vara smittat och den risken vill man inte ta. Man ska även undvika att ha kaniner i betesburar där det finns vildakaniner som kan komma i kontakt med dem.
När det gäller vaccination ska den ske årligen. Om du får ungar efter en vaccinerad mamma ska en vaccination ges vid 12 veckors ålder och sen årligen. Om du får ungar efter en ovaccinerad mamma ska de få en spruta med 6-8 veckors ålder, igen vid 12 veckor och sedan årligen.
Det finns olika symtom för detta virus:
- Kaninen kan dö utan att ha visat några symtom.
- Kaninen får feber, vill inte äta eller röra sig, flämtar, kramper, skrik, blodig nos och blå färgade slemhinnor. De dör oftast efter 1-3 dagar.
- Kaninen blir sjuk och äter inte, får även feber. Efter 2-3 dagar blir kaninen frisk och blir immun mot kaningulsot.
Är din kanin smittad ska man kontakta Statens veterinärmediciniska anstalt. Det är viktigt att man isolerar kaninen från andra djur och man brukar även obducera dessa kaniner.
Om din kanin varit smittad och är en hopp- och eller utställningskanin ska den varit frisk i minst 2 månader.
Denna sjukdom visade sig första gången i Kina, runt 1984. Idag har man fått den i de flesta europeiska länderna och Mexico. Viruset klarar kyla bättre än värme. Är det en typisk sommar i Sverige kan den leva upp till 105 dagar och är det lite kyligare, 1-4 grader kan den leva i 225 dagar.
Det finns många sätt detta virus kan sprida sig på. Via direktkontakt, saliv, urin, avföring, gräs, foder, kläder, hö, via princip allt. Det är oklart om det kan smitta via luft. För att undvika att få smittan ska man inte plocka gräs där man vet att det finns vildakaniner, gräset kan vara smittat och den risken vill man inte ta. Man ska även undvika att ha kaniner i betesburar där det finns vildakaniner som kan komma i kontakt med dem.
När det gäller vaccination ska den ske årligen. Om du får ungar efter en vaccinerad mamma ska en vaccination ges vid 12 veckors ålder och sen årligen. Om du får ungar efter en ovaccinerad mamma ska de få en spruta med 6-8 veckors ålder, igen vid 12 veckor och sedan årligen.
Det finns olika symtom för detta virus:
- Kaninen kan dö utan att ha visat några symtom.
- Kaninen får feber, vill inte äta eller röra sig, flämtar, kramper, skrik, blodig nos och blå färgade slemhinnor. De dör oftast efter 1-3 dagar.
- Kaninen blir sjuk och äter inte, får även feber. Efter 2-3 dagar blir kaninen frisk och blir immun mot kaningulsot.
Är din kanin smittad ska man kontakta Statens veterinärmediciniska anstalt. Det är viktigt att man isolerar kaninen från andra djur och man brukar även obducera dessa kaniner.
Om din kanin varit smittad och är en hopp- och eller utställningskanin ska den varit frisk i minst 2 månader.
Du hittar den här informationen och mycket, mycket mer på www.kaninmagazinet.se